Klucksis

16/01 Nytt år! Och jag har en månad och tre dagar kvar i Australien för nu har jag bokat Nya Zeeland den 19e feb och stannar ungefär en månad. Det tar tre timmar att flyga över till Auckland så det ska jag göra. Ska bli himla kul att få se något nytt igen och jag kommer göra en Contiki tour som det heter så allt är redan planerat och klart. Så jäkla skönt!

Nu är jag precis hemkommen från flygplasten där vi sagt hejdå till Pappa, Kristina och Ella. Ush så jobbigt och Ella pekade på mina kinder (där rårarna rullade) och sa: Nanna! Hon sympatignydde lite med mig också. Vi har haft sån himla fin tid tillsammans! Det kanske inte blev exakt som vi tänkt men det beror nog på att familjen här inte mår så bra. Kriss är tyvärr vääldigt sjuk och Merrin är gravid så det blir man ju väldigt trött av men vi har tagit lugna dagar inne i stan och bara gått runt. Botaniska, Great Ocean Road, ätit luncher, shoppat, varit i Sydney, firat jul, nyår, varit i Foster, Redhill, pappa och Alex har kollat Tennis och jag och Dirren gick med mamma Sue på Andy Warhol och bara varit.

Jag, pappa, Kristina och Ella började nästan direkt med att vi åkte på Great Ocean Road efter att jag jobbat mina två sista dagar på DCC som avslutades med julfest. Toppen sistadag! Temat var Sounds of Music så jag var Kaptenen, Scott var The Baroness och Paulo var Maria (nunna) haha så jäkla kul! Paulo vann också tävlingen för bäst utklädnad. Klockan fem tror jag bussarna tog oss tillbaka in till kontoret där många drog vidare men jag kände mig nöjd och sa hejdå till alla för vi skulle äta Fish and Chips på stranden. SÅ. JÄKLA. MYSIGT! Dirrens första gång och hon gillade det - även Bobo tryckte i sig en hel fisk. Det var här som hon började våga gå med mig ner till vattnet ensam och vi spelade fotboll (jag med henne på höften) där och då konstaterade även den australiensiska familjen att jag är totalt värdelös på fotboll. Ändå envisas alla hela tiden att jag ska vara med haha. Runt de här dagarna tyckte jag såå synd om Ella som inte förstog varför hon vaar så trött. Några ledsna nätter och lite sega dagar fick det bli. Som sagt, vi åkte dagen efter tror jag till Lorne där vi hamnade i en jättefin lägenhet och tog en promenad ner på stranden och pappa åt pizza och vi tjejer kycklingspett med ris. Här tog energin slut på två sekunder så vi käkade och nästan direkt gick och lade oss.

Åkte vidare (minns inte namnen hehe) men längs med samma slinga och det är ju skjukt vackert. Jag och Ella sitter i baksätet och vi kör längs med kusten och havet så ganska skarpa svängar. Iallafall vi ser en hel strand fylld med platta stenar som folk lagt ovanpå varandra och bygger höga torn (som vi gör på Öland)Matilda1995. Så vi stannar till, jag knäpper upp Ella och sätter henne i mitt knä med våra ansikten mot varandra för vi skulle hitta solhatten innan Ella gick ur. Då KRÄKS hon. Alltså stoora bokstäver. Över heela mig. Lilla vännen. Va varmt det är förresten haha, aldrig känt det förr. Så fram med våtservetter och nya kläder.

Tillbaka i Melbourne så sov jag hos lilla Jamie och det var väldigt viktigt att jag kom hem på morgonen dagen efter för att hjälpa till inför jul. Absolut, var hemma runt tio och när jag kommer in i köket så sitter två brunbrända svenskar där - Alex och Angelica! Heelt sjukt ju! Ni kanske har sett videon på Instagram? Jag blev jättechockad och skrek åtyp: vad gör ni här?? Börja grina och när Duckie kramade om mig så säger hon typ (inte alls oberörd): God Jul. Haha så jääkl kul att se dem! Tror att det var samma dag som vi tog en snabbis in till stan för att äta lunch när vi frågade Boboo: vart är dina systrar? Så pekar hon på mig och Duckie. Hagge börja grina. Gulle <3

Världens mest fantastiska tvåårig har ju vi som syster. Hon var såå mammig när hon kom - asså fatklistrad deluxe på Dirren och jag tänkte att jag kommer aldrig får ta i henne. Men efter att ha haft ganska jobbiga nätter, för att ställa om tiden, (då kände jag mig förresten som världens hemskaste syster som väljer att så jävla långt bort och tvingar hit dem med en sån liten tjej som inte förstår varför dagen är upp och ner) men det blev mycket bättre. Självklart är ju mamma och pappa nummer 1 men så är det ju alltid när man är liten. Haha, när vi var barnvakt en kväll i Red Hill till Amy och Ella så sa vi till henne att mamma och pappa kommer snart och då började hon skratta, le och klappa händerna. Duckie bah: hur kan man sakna två personer så jäkla mycket? Iallafall, Ella är helt fantastisk. Så glad och hon älskar när hon fiser (det är de roligaste som finns - släkt med Tomas kanske?), galen i Pippi, tittar på bilder på sig själv som bebis och säger Bebis, allt är en telefon och älskar riktiga såklart, dattor (min dator) stänga av, sätta på, stänga av, sätta på, trycka på tusen grejer och stänga av. Gass - är glass och det är hon gaalen i, fick också en otrolig pli på Sue haha, hon skickade skålen till Sue, pekade och sa Gass! Ookej, Boss! Amaam - är godis och då pekar hon på sin mun. Helt otrolig vad hon är tydlig med tecken. En öppen handflata med ett finger pekandes i mitten är en telefon, när hon är trött sätter hon ihop sina små hander och trycker mot kinden och en knuten näve upp och ner vid munnen är vattenflaskan. Jag trodde att jag inte skulle känna henne alls och hon skulle vara helt främmande men det gick väldigt fort så snappade jag också upp alla teckenspråk och uttryck. Kändes inte lika jobbigt att se henne som jag trodde, jag tyckte att tio månader av hennes liv skulle förstöra allt men hon minns mig, doft, min röst eller vad det nu än är men jag finns i hennes bakhuvud - alltså att vi har varit mycket med varandra förr. När jag kommer hem nästa gång är det ju bara ca 4 månader att ta igen och det kommer kännes mycket lättare.

På julen var det långbord i Sues hus och de kör ett spel som de kallar "Bad Santa" så alla köper en present för, låt säga, 50 dollar som ska passa alla (vuxna) och så drar man nummer och så får man välja antingen från högen eller snå från någon annan. Det var skitkul för det blev en fight om en stor badhandduk och nån snodde en ABBA-bok från Kris (hon är galen i ABBA och det vet alla så det gör man liksom inte). Bra dag helt simpelt.

Vi åkte ut till Foster och gjorde massa utlflykter runt därikring. Mysigt att vara där igen och speciellt med pappa som berättade mycket om skolan och hur det var osv. Nyårshelgen åkte vi vidare till Red Hill men där tog jag en buss hem till Melbourne för jag ville fira i stan med kompisar. Jag åt middag med Jamie och gjorde mig i ordning superlänge och bara lyssnade på musik, sen åt vi middag och mötte upp en anna Jamie som "min" Jamie jobbar med. Sedan gick vi till Federation Squere i stan och satte oss längs med Yarra River där vi mötte upp Joe, Ryan och deras kompisar var jag bara minns namnet på tjejen som hette Lauren. Det var en jäättefin kväll på ca 30 grader (hade varit upp mot 40 heela dagen så var såån skön kväll) frös ingenting och det var värsta fyrverkerishowen som avfyrades från alla skyskrapor. Askul kväll och sedan satt vi kvar och snackade men när resten skulle ut så drog vi hem så var hemma runt halv 2 bara, ringde hem och sen sov. Jag tog tåget dagen efter till Red Hill där resten berätta hur deras nyår var. Alla hade gått och lagst sig runtt 9-10 förutom Noel som satt uppe med svenskarna och det var då han berättade hur illa det är med Kriss. Det handlar nog inte om att hennes nerv till magen har slutat funkat utan fler nerver kommer nog att stängas av. Så himla himla hemskt. Iallafall, jag, Duckie och Alex sov i tält och det var en myra i min säng som bet mig. Sviinont - dunkade i hela benet och Alex blev såå rädd haha. Hitta en spindel i taket som blevv mosad av min flipflop också.

Just två roliga saker: när vi åkte tåg från stan hem igen till Sue så gjorde pappa en karate på Angelicas ben (typ "slår" till som man gör i karate med öppen handflata när folk slår igen en tegelsten tex) och gör ifrån sig ett "Thsiii-ljud", trötta Alex svarar då: prosit. VAD VI SKRATTADE! Pågen haha... Nummer två: när vi åkte Great Ocean Road så sov Boboo med mig en natt. På morgonen ligger de där småbarnsföräldrarna och frågar varandra: men nu måste de väl komma in snart? Asså hallå - sov när ni har chansen! Åh jag kom på en nummer 3: när vi åt lunch med Andrew och Kirsten så berätta de att de också är gravida - de kom faktiskt direkt från ultraljudet och de har försökt länge - så himal kuul! Just nummer 4 också (hehe): vi åkte ju till Sydney också vilket var mysigt! I Sydney ligger också Forever21 ;) Där träffade vi också en superkänd tennisspelare från Sverige som pappa intervjuat som jag frågade var en Grand Slam var hehe, för han vunnit en sån.

Pusss