Klucksis

Jag tänkte att jag skulle gå genom lite mer bilder och kolla lite mer specifikt på datum och saker som hänt under terminen för det jag skrev innan är väldigt generellt. Jag har också lite mer tid när jag är ensam i lägenheten och alla hemma över sommaren. Så jag tänkte gå igenom lite mer ordentligt. 

 Så i mitten på januari så flyttade jag in i Lisas lägenhet och det var där jag liksom lärde känna fler svenskar och kom in mer i "det är gänget" och de människorna som de redan hade varit här i en termin innan. Jag började i skolan och gick på lektionen medan de andra hade ju vinterlovså det var väldigt mycket kombinerat plugg med fest i början, hehe. Lisa tog med oss på ett event och det var dagsfest/brunch som var den sjukaste brunchen jag varit med om jag tänkte ju att vi skulle sitta och äta brunch, trevligt men det var ju liksom full fest, vodkaflaskor kom inbärandes. Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig men det var jättekul och det var trummor, dansare och så men det är väldigt annorlunda gå-ut-kultur här. Det är extremt sexistiskt vilket jag tycker det är superjobbigt, man går tillsammans med en kille (promoter) som drar med typ 20 tjejer och så sitter man runt ett bord och gratis alkohol, ingenting kostar, det är gratis mat och så vidare bara för att det ska se bra ut för klubbem. Men efter den här dagsfestbrunchen så gick jag, Isabelle och Ida vidare till en annan bar som heter Mamas Shelter och där mötte vi Cornelia och det var en helt magisk solnedgång. Det är liksom lugnt, det var en helt vanlig bar man betalade för drinkarna så känns lite mer normalt, jättegulligt ställe.

 

 

 

I slutet på januari så var det väldigt fint väder och det betyder volleyboll på stranden. Vi träffade även Owen Wilson i skateparken i Venice och Asland bad om en bild, haha först sa han: later.. men Aslan är som Aslan är så hon svarae: but I'm swedish - och det funkade! Han bah: okey och ställde upp. Här började folk komma tillbaka från jullovet så nu fick jag liksom träffa hela gänget och början på februari gick vi ut (alltså vi gått ut varje helg i och för sig) men så härligt att få se vilket gäng de lyckats skapa här på ca 30 personer som de pratade om där under julen.

 

Jag, Cornelia, Elin och Ida åkte till Boma i Down Town och kollade på konst vilket var häftigt, jätte fina utställningar.

 

Spenderat mycket tid i Skåne som de flesta kallar det. Det är tre killar, Anton, Möller och Rosdahl, (efternamn eftersom att både heter Johan) som är från Kristianstad och en kille från Saltsjöbaden, Julle, som bor tillsammans och den lägenheten ligger i Santa Monica. De bor inte här på Lincoln så den lägenheten kallas att man åker till Skåne för att det är så mycket skåningar. Där är det väldigt ofta för fest för de har en ganska chill lägenhet det är inte så många som bryr sig om hur den ser ut eller vad man gör där inne så den passar perfekt! På Lincoln så ringer de securityvakten på 2 sekunder om det är någon som gör något ljud som man inte får göra..

 

 

Vi hade också överraskningsfest för Aslan när hon fyllde 24.

 

Jag, Cornelia och Ida åkte också till the Getty vilket är ett museum där Sally Mann ställde ut sina fotografier så jag tog med dem för att kolla på det och det är ett fantastiskt ställe med jättefin utsikt och intressant arkitektur.

 

Jag och de tjejerna som jag har bott med, Michelle, Elin och Louise har också kört några utekvällar bara här i Venice. Bara vanliga klubbar utan promoters och vi har hängt mest på Townhouse men också mycket på Main Street och gjort olika barrundor, Victorian, Nameless, Roosterfish och 41 Ocean.  

I mitten av februari så fyllde Louise 25 år. Vi åt middag på Catch, här någonstans så frågade Filip mig som jag har rest på Bali för tre år sedan, varför jag är så mycket i Los Angeles. Han sa att han ska komma hälsa på i en månad, en kille som heter Robin och John och frågade om jag visste vilka de var? Då hade inte jag träffat dem någonting men en vecka senare på Louise fest så träffade jag Robin och då sa jag till honom att vi kommer nog hänga i framtiden för att jag känner också Filip han tyckte nog att jag var jätte läskig och konstig men så blev det ju också haha.. Louise fest var jättekul det var Oscarstema då Oscarsgalan var typ samtidigt. Alla hade verkligen ansträngt sig och jag köpte klackskor och alla hade tjusiga klänningar. Killarna hade kostymer, vissa hde till och med hyrt kostymer för att vara snygga. Samma dag som vi ska åka till lokalen och Louise ska ha den här festen på kvällen så ringer killen som har lokalen och säger: var någonstans är ni? Det här var liksom åtta på morgonen och Louise svarade att hon har hyrt lokalen 8-1 på kvällen/natten inte på morgonen. Då säger han att nej, den är bokad på morgonen - men vem har en 25års fest 8 på morgonen?? Så vi fick kasta oss på våra datorer, alla vi fyra tjejer satt i köket Louise nästan grät och bara var sådär: vi måste lösa det här och hitta en annan lokal. Det gjorde vi också! Dagen efter såg lägenheten ut som ett enda stort kaos men det var en väldigt rolig kväll.

 

 

 

 

Vi har hängt mycket i Venice, ätit glass (inte jag) på Salt & Straw, kört volleyboll, gått till skolan - var väldigt mycket plugg första quartern, jag har hängt med Cornelia i West Hollywood och fikat och varit i Albin, Albin, Aron och Henkes lägenhet där vi haft en jävla massa efterfester. Känns absurt att vi hängt så mycket i deras lägenhet på efterfest för där har det hänt såå mycket drama. Det flyttade in en till kille som heter Mohammed och Arons (dåvarande) flickvän Cimberly. Mohammed tog Cimberlys kreditkort och tog ut 80.000 och drog hem till Sverige och CImberly och Aron gjorde slut så han sov hos oss någon vecka. Då blev Cim svinsur för hon tyckte att vi tog Arons parti, då vi bara ville underlätta eftersom de gjort slut och det är lättare för dem att inte bo tillsammans. Någon vecka senare så är Cimberly och Albin tillsammans. Alltså Arons andra rummis. Sån jävla soppa - exakt som Paradise Hotel.

 

 

Vi har också varit på inflyttningsfest hos Johanna i hennes lägenhet där hon bodde själv och sen varit Nightingale på lördagar sen på efterfest i Hollywood Hills.

Louise och Elin köpte en bil, en svart cab med röda skinnsäten, BMW från 2005 som vi kört runt i. När Elin fyllde 24 så hade vi världens överraskningsfest för henne hemma hos oss. Det var jätteroligt och vi fick varning efter att vi hade den festen, att har vi fest igen så får vi inte bo kvar i lägenheten. Lisa fyllde 26 samma dag så det var en heldag med festligheter. På dagen så åt jag lunch med Lisa och några andra tjejer på Cabo Cantina och på kvällen så åt vi middag på Butcher's Daughter för Elin och när vi kom hem var ju alla hos oss. Den kvällen drog vi vidare till Doheny Room, där Anton jobbar på fredagar så vi har hängt där typ varje fredag. Min favoritklubb i Hollywood. 

 

 

 

Det blev St Patrick's day i mars och Isabelle Aslan hade fest hemma hos sig med grönt tema, jag har ju bara svarta kläder så fick låna en tröja av Elin, slutade att vakten kom hem till dem också och bröt festen så vi drog vidare till James Beach.  

 

 

Sen kom Emma och hälsade på, jag var hemma i en dag innan hon landade så var det bara gå i skolan direkt dagen efter och möta upp henne här hemma när hon landade. Som tur var så hade hon varit här innan så vi tog det väldigt lugnt i två veckor, bara solade, hängde med gänget som hade spring break under den här tiden (då SMC och UCLA inte har samma scheman). Vi hakade på olika utekvällar, hängde mycket bara här med gänget på Lincoln runt poolen. Vi gjorde ju såklart grejer också runt i stan och åkte upp till Griffith Observatory för att kolla solnedgången, gick på några museum, Venice kanalerna och jag fyllde 24! Då vi också Filip här och hälsade på Robin och John så det var jättekul att få se honom igen. Vi hade förfest hemma hos oss fast vi inte får, och drog ut till Doheny Room. Dagen efter överraskade tjejerna mig med en middag uppe på vår rooftop där vi bor, tacoooo <3. Jag och Emma gick också upp till Hollywoodskylten och det var aasjobbigt så det gör jag inte om igen haha. Vi åt också middag på Butchers Daughter på min faktiska födelsedag sen åkte vi till Vegas och jag mådde så dåligt dagen innan vi åkte jag har inte sovit mer än 3 timmar kanske för efter min lektion elva på kvällen så kom jag hem och då sov redan Emma. Det var det några hemma hos Jocke så då gick jag över dit för vi bor jättenära, och blev kvar supersent och sen sov Robin kvar hos mig så när vi hämtade ut bilen på morgonen var jag ett vrak.. Halva vägen till Vegas sov jag, som världens hemskaste kompis. Väl framme i Vegas så gick vi runt mycket på "The Strip", vi gick på ett museum och kollade Yayoi Kusamas utställning med Infinity Room, åt middag på ett jätte gott italienskt ställe och kollade vattenshowen utanför Bellagio. Dagen efter åkte vi vidare till Hoover Dam och upp till Grand Canyon. Vi hann med att åka in i parken på den eftermiddagen och dagen efter spenderade vi en heldag till. Jag har så sjuukt många bilder från Grand Canyon och hela den roadtripen vi gjorde tillsammans.

 

 

 

 

 

 

 

Sedan åkte vi vidare upp till Antalope Canyon där bland annat en Windows bakgrund är fotad, det var otroligt häftigt vad naturen kan skapa. Sedan åkte vi vidare till Horseshoe Bend och vidare upp till Monument Valley i Utah. Vi körde ner med vår hyrbil i parken bland all röd sand och sen började resan tillbaka till LA. Här trodde jag att vi bara skulle försöka köra så långt som möjligt för att inte behöva köra så långt dagen och att vi inte hade bokat boende men dagen efter så inser jag att vi visst hade bokat boende som vi inte dök upp till för de frågade hur incheckningen hade gått på min mejl, jaja. Dagen efter det så var vi ganska nära Los Angeles så då passade vi på att åka igenom Joshua Tree Park och sen kom vi hem till lägenheten och Emma åkte dagen efter.

 

 

Det har varit ganska ostadigt väder i feb/mars så det har regnat ganska mycket vilket har resulterat i super bloom och det blir bara det ca var tionde år, tråkigt med regn men det är ju extremt fint efter eftersom att allting är väldigt grönt. Så jag Sanna Michelle och Elin hyrde bil och åkte till Poppy Reserve och det är den sjukaste blommningen jag sett! Orange överallt!

 

 

I slutet på april så såg jag på instagram att Katy som jag har jobbat med i Australien på farmen var på väg ner till Los Angeles, hon bilade ner från Kanada, så jag skrev till henne och sa det att vi måste ses! Så det gjorde vi också! Hon kom förbi lägenheten och kändes helt sjukt såhär tre år senare.

Jag har spenderat jättemycket tid hemma hos Jocke, Tobbe, Limpan, Alex, Lodda och Jens. De bor väldigt nära på 1423 och jag går alltid bara över och knackar på och se vilka som är hemma och slår mig ner i soffan. De spelar nästan alltid FIFA och sitter och snackar skit så när jag känner mig uttråkad så går jag över. Vi hyrde bil en dag och åkte Hermosa Beach, OC och så vidare längs med kusten. Vi gick ut på den piren där de spelar in OC och in på de café som de alltid åt frukost på. Bästa serien Vi åkte förbi en outlet och IKEA - känner mig aldrig så patriotisk som när jag är på IKEA i andra länder haha. Vi har grillat massor och firade valborg runt brasan här på Lincoln med ett jättestort gäng och sen gick vi ut på Bungalow i Santa Monica. 

 

 

 

Vi har kollat fotboll när Alex, Henrik och Julle har spelat för Santa Monica i deras skollag och jag, Elin och Michelle åkte en dag till Malibu och åt lunch och gick på The Getty Villa där han bodde i hans fantastiska hus!

Ännu mera förfester hemma hos Skåne och vi har gått på Townhouse, en kväll snodde jag Möllers hatt. Tur att vi gick ut i Venice annars skulle jag aldrig kommit in i Hollywood med den där hatten på mig, haha. När jag fyllde år så fick jag av tjejerna att vi skulle åka på valsafari så vi åkte båt en heldag och hade det helt fantastiskt ute på havet och vi såg finnwahles. De kan bli upp till 25 m! Sen åt vi middag från Whole Foods på stranden tillsammans med Sanna och Vanessa och Albin i solnedgången. 

 

 

 

I mitten på maj så badade vi i bubbelpoolen hemma hos Lisa och Frida. Frida har verkligen blivit en så nära tjejkompis, jag har inte så många tjejkompisar så hon är väldigt viktig för mig här. Vi kan prata i telefon i timmar och har klickat jättebra. Hon är från Svenljunga vilket jag inte visste från början utan hon sa att hon var lite utanför Borås/Göteborg. Sen när vi lärt känna varandra bättre så sa hon att hon var från en liten by: Svenljunga och jag blev helt: men gud vet du vem Bullen och Judith är? Då vet hon såklart vilka det är! Världen är så himla himla liten!

 

Det är ofta som vi hamnar runt poolen här på Lincoln för det finns eldar på kvällarna så man kan sitta ute och det är ändå varmt och skönt. Vi sitter och sjunger, spelar gitarr och lyssnar på musik. Jag älskar ju sånt när man spelar och sjunger!

Vi har haft tjejkväll hemma hos Johanna (hon har egen lägenhet) och sen jag gått ut på Nightingale.

 

 

 

När Frida fyllde år gjorde vi en jättefin dagsfest. Louise hade fest på kvällen igen innan alla skulle åka hem, lite sån "avslutningsfest". Pre-midsommar party var temat så vi gjorde kransar och allt. Var jättekul men när vi kommer till lokalen (jag förstår inte hur du alltid kan bli fel när Louise ska boka lokal) men när vi kommer fram till lokalen då läcker det ur ett rör så det är bara vatten över hela lokalen och folk springer runt med sina små klackskor och har panik. Helt sjukt men vi torkade upp det där ganska snabbt och fick vara kvar lite längre på kvällen och det slutade rinna från röret så blev en bra kväll tillslut!

 

 

 

Sista maj så åt vi middag på Killer Shrimp i Marina del Rey med Louise pojkvän Albin och hans lägenhet, de är jättefina killar i den lägenheten men de är inte ute och festar lika mycket så jag hänger inte med dem lika ofta med det är verkligen människor som man kan prata med på ett annat sätt. 

 

 

Efter det började ca tre veckor av "sista kvällen på Doheny Room" för att folk började åka hem så vi var ute extremt mycket de sista tiden, vi har varit ute jättemycket under hela terminen men extremt mycket de sista veckorna när folk ska åka hem. Jag grät varje dag, för att säga hej då är bland de jobbigaste som finns, och säga hej då till människor man tycker om som inte kommer komma tillbaka i höst - vet inte vad LA är utan vissa personer. Alsan, Jocke, Tobbe, Robin, John, Elin, Michelle (med flera) men liksom nyckepersoner/favoriter för mig kommer inte tillbaka och det suuger. Säga hejdå till minst en person om dagen i två veckors tid var jävligt tungt. Som att dra av ett plåster i slowmotion. 

 

 

 

Vi har haft det avslutningsvolleyboll på fredagarna eller på alla dagar där det var fint väder nu när de flesta hade gått ut skolan, jag pluggade fortfarande och mitt i alltihopa så överraskade Johan mig. Han har bilat ner längs med kusten från San Fransisco med en annan kompis och låtsades vara en Uber som hämtade upp mig och Elin på väg till stranden och det var sån chock! Det var så fint gjort så himla gulligt och det är bara skiitkul!

 

 

I den här övergångsperioden iallafall så kom tjejorna och hälsade på i en vecka vilket var perfekt. De hann träffa iallafall hälften av gänget vilket var jättefint att få visa dem de personerna som jag hänger med här alltså att få ett ansikte på de personer jag pratar om hela tiden. Lite hur saker ting går till hur jag bor hur alla andra bor och bara få se hur det är här och hur mitt LA är. Vi har ju också varit tillsammans här för ca 2 år sedan när vi var och hälsade på Elin i Santa Barbra så vi tog det väldigt lugnt de första dagarna då vi redan gjort mycket av turistgrejerna redan. Spendera tid tillsammans, solade och tjejorna brände sig jättemycket! Vi flög vi upp till San Francisco och spenderade två dagar där. Kollade på Alcatraz och jag är otroligt tacksam över svensk standard på fängelser. Vi gick på Icecream Museum som var helt sjukt! Beyonce hr varit där med Blue och Kim K med sina ungar med flera. Det var en ny glass att testa i varje rum man steg in i och det var bara som en rosa dröm - jag ville flytta in för evigt! Man fick också bada i en pool full med sprinklers! :) Vi åkte hela Highway 1 ner tillbaka till LA och gjorde massor med stopp längs med kusten.

 

 

Dagen efter att tjejerna åkte så kom Alex och Angelica och hälsade på i två veckor. Vi såg Shaun White vid skateparken i Venice (älskar att hänga där). Vi spenderade en förmiddag på Pug Nation och jag tror inte att jag sett Angelica så glad i hela mitt liv, haha. Vi har verkligen bara chillat, solat, shoppat, äääätit massor och njutit av ljuset och solnedgångar. Det var jättefint att få se deras LA också, de har visat mig vad de bodde någonstans och upplevt den här staden tllsammans. Vi drog också en spontanare åkt upp till Colorado till Bill och Jeff, det var jättefint att få se deras ställe på sommaren. Jag var ju där en snabbis i november när vi hälsade på Elin. Vi åkte upp till Rocky Mountain och fick se lite snö och bara hängt i deras stora fina hus. När vi kom tillbaka till LA var det dags för min ceremoni när jag tog min examen, även fast jag inte riktigt klar ännu, det var jättemysigt att Alex och Angelica var med! Jag förstod inte hur stort det skulle ändå kännas, jag tänkte ju först inte ens gå men det var jättekul att få ha på sig den där fula hatten bandet man hänger runt halsen där det står klass of 2019 på.

 

 

 

Vi åkte upp till Art District i Down Town och gick runt och kolla på all streetart. Vi passade också på att åka till ett museum om hiphop och till Fairfax fleemarket - tänk att inte ha en budget där alltså, finns såå mycket fina saker! Varje söndag är det drum circle på stranden i Venice vilket vi lyckades timea in (utan att tänka att det var faktiskt söndag - riktig semester) och där stod vi och lyssnade i säkert en timme. Jag äälskare!

 

 

Efter att de åkte tillbaka till Svierge så firade vi 4th of July. Jag och min nya rumskompis, Nick, som ska bo här över sommaren (han hur det andra rummet) och hans kompis Madison åkte och träffade uppe de få svenskar som är kvar i Marina hos Max. Det är bara jag, Jennifer och Anton som är kvar här över sommaren och då säger Jennifer: spontant så åker jag och Anton också hem i två veckor. Då började jag grina igen, haha är såå trött på att vara ledsen för att folk lämnar. Vi hade iallafall en helt okej kväll i Max magiska lägenhet! Han bor i ett penthouse på översta våningen med glasvägg och balkong med bar i vardagsrummet. Galen lägenhet. Men Nick som jag Inte känner så väl ännu blev alldeles alldeles för full och spyr över hela middagsbordet så alla börja fråga liksom: vem tog med den här killen? Vem bjöd honom? Och jag ville ju inte säga att han var med mig, superpinsamt, han skämdes som faan dagen efter. Skickade sms: sooo sorry och bad om ursäkt 100 gånger. Det var ju första gången som jag hängde med honom sådär så haha han gjorde ju absolut bort sig.

Och nu efter att alla åkt hem då - hur känns det? Det är lite kämpigt det ska jag inte sticka under stolen men jag vet inte riktigt varför. Jag är ju van att resa själv, tycker om att vara själv och jag har inga problem med att vara själv men jag tror att jag bara vill åka hem bara för att det är sommar och bara för att alla andra är hemma. Hade alla varit kvar hade jag inte haft något problem alls, men att vara ca 30 till 40-50 personer till att bli själv, det känns som att de glömt boka min biljett ungefär. Sedan pluggar ju jag, de andra har ju sommarlov, så det är skillnad men det är ändå liksom lite segt att vänta på att de ska komma tillbaka till hösten. Men det är bra, jag går ut och går. Går ner till skateparken och kollar på solnedgången och gör sånt som jag tycker om, känns som att jag har landat nu typ att jag är här. Det har varit en otrolig vår - som en torktumlare - gick jättesnabbt så hade jag lärt känna massor med människor och allt gick så snabbt och på rutin på två sekunder. Så nu är det soft. Jag pluggar på och kanske att jag också hinner hem i någon månad beroende på när min skola börjar igen till hösten.

Pusss

Tänker att jag måste skriva om mitt nya äventyr. Jag har börjat plugga i LA. Sökte CSN 25e oktober och 28 december landade jag i USA och jag är SÅ NÖJD! Det är så himla himla bra här.

När jag landade, efter att ha blivit uppgraderad till buisness (fattade noooll men så jävla gött), så åkte jag till ett hostell i Santa Monica som ligger på 2nd street så jag bodde 2 minuter från the boardwalk och havet. Helt magiskt att komma från kalla Sverige med snö. Det har dock varit den värsta vintern här på flera ååår… Hela januari regnade det flera gånger i veckan, det är inte normalt för att vara här. Det har dock resulterat i super-bloom så det är väldigt fint här nu när allt växer. MEN ska försöka ta allt från början och i ordning men är svårt att återberätta.

På hostlet tänkte ju jag att jag skulle träffa andra studenter som också leta boende men det var typ bara jag där som skulle börja plugga, alla andra var där för nyår eller som bodde där eftersom att det är så dyrt att bo här i LA. Så jag bodde där i lite mer en 1 vecka och tillslut kände jag bara att jag måste ta mig härifrån. Det var många konstiga som bodde där och jag var påväg att flytta in i två lägenheter som tillslut inte fungerade och började nästan få panik när jag började skolan och fortfarande bodde på hostel. Jag skrev i svenskar i LA gruppen på Facebook och fick svar av Pernilla som hyrde ut sin säng i två veckor i Marina del Rey. Det är egentligen för långt till skolan men det var bättre än ingenting. När jag väl kommer dit så öppnar Lisa och visar mig rummet där jag ska bo och då inser ja: här bor Ida. Ida och jag har haft kontakt i Sverige innan och träffades också på Orientation Day första dagen i skolan, också med en annan tjej Cornelia. Så sjukt att vi hamnade i samma rum!

De två veckorna gick förbi så snabbt och jag hängde jättemycket med Lisa och de ”vinter-gänget” som hade stannat kvar i USA under SMC’s vinterlov. Jocke, Josefin, Johan, Johan, Athina och Anton. Där träffade jag Isabelle Aslan som tipsade om en lägenhet i Venice hos tre tjejer som sökte en till person. 1010 Elkgrove Ave. Louise, Michelle och Elin flyttade jag in hos innan jag ens träffat någon utav dem. Jag bodde till och med i lägenheten en vecka helt själv innan Elin kom. Elin är från Sävsjö, så jävla rolig, alltså allt händer henne men på ett kul sätt, hon har sjuka historier. Och en annan sjuk grej: Sävsjö är nära Nässjö så jag frågade henne om hon visste vilka killarna som jag och Johanna reste med på Bali för 3 år sedan var och såklart visste hon. Världen är så liten!

Michelle är från Finspång och är lite yngre än oss andra, född 99. Hon lär mig att organisera haha, hon har koll på allt. Så himla genomsnäll. Louise, från Norrtälje, delar jag rum med och jag har aldrig träffat en mer omtänksam person. Fattar knappt hur hon hinner bry sig om allt och alla. Sedan dess har vi festat varenda helg, kör volleyboy-fredagar och springer emellan alla lägenheter på Lincoln. Det är som Rinkeby fast i LA och hyrorna är på ca 32 tusen, typ alla som bor på Lincoln är svenskar. Det är lite Barnen i Bullerbyn-känsla eftersom att alla känner alla också och man springer emellan alla lägenheter (eller jag gör i alla fall haha).

Louise har haft 25-års fest i en lokal med Oscarstema, vi har haft överraskningsfest för Elin, varit i Hollywood Hills på efterfest, tindrat, träffat folk, varit på Doheney Room nästan varje fredag då Anton jobbar där, lyssnat på musik, grillat, kollat PH med Sanna, badat, volleyboll-fredagar på stranden, varit på 5dollar bio, bara hängt en jävla massa och såklart pluggat!

Jag har varit på Hawaii på Spring Break och det var heeelt magiskt. Jag drog med mig Ida som också pluggar på UCLA då SMC hade lov ca 2 veckor efter mig vilket var synd såklart men det har funkat väldigt bra att resa med Ida – jag är ju väldigt mycket mer att vi kör bara och hon ville sitta och googla mycket innan så det har ändå funkat då hon tagit fram information om mycket som jag föreslagit. Jag flög en dag innan då jag slutade tidigare och det funkade väldigt bra för mig. Dels tycker jag om att vara själv och det är jag ju aldrig här med rumskompisar och så vidare så jag fick en eftermiddag/kväll själv då jag åt en pizza och badade i solnedgången. Så himla vackert! Sen träffade jag Linda som också bodde på samma hostel. Hon var också finlandssvensk och reste själv och undrade hur jag skulle ta mig runt ön och lite vad planen var. Det visade sig att vi skulle vara på Big Island ungefär lika länge så hon åkte med oss alla 8 dagar som vi hade hyrt bil osv, vilket var skitkul! Hon hade rest i ca 5 år och var helt galen. Vi besökte Green Sand Beach och hikeade tillbaka med fyra ryssar, badat med delfiner på flera olika ställen, var på en black sand beach där det var optional clothing, hippie marknad på kvällen, jagat poké åt Ida då både jag och Linda är veg, kollat vulkanen och andra natural reserves areas.

Pusss

Jag sov nästan ingenting för att Ola skulle köra mig till Arlanda vid halv 4 på natten (man kan inte säga morgonen till den kräk-tiden) och mellanlandade i Paris. Där var det såå lång kö och jag hade ca 1 och en halvtimme där så fick gå i businessclasskön för att inte missa planet. Det var kaos, folk var helt galna! Flighten var 10.30 timmar lång och något försenad men så fort jag kom fram till Lima och gick ut från planet och man känner värmen, luftfuktigheten, trafiken, folket, språket - shiit vad värt det är! Fick vänta länge på mitt bagage och försökte lokalisera vart min buss skulle gå ifrån. Maira hade skickat en karta några dagar innan och jag var lite nervös att komma till Lima som jag aldrig varit i innan med mer befolkning i hela staden som i hela Sverige på kvällen och när mångas reaktion när jag säger att jag ska till Peru är: men guud - är det inte farligt? Eeh.. hoppas inte? :) Men det gick jättebra, en från personalen förklarade när jag blev avsläppt hur jag skulle gå och det var bara fyra kvarter och sen var jag framme, nyckeln hade Mairas doorman som bara pratade spanska och hon var själv iväg på träning och skulle vidare på 30-årsfest. Det var så skönt att vara framme! Stod ute på balkongen ett tag och bara andades och lät värmen bara vara. Duschade och efter 24 timmars resande så har sängen aldrig varit så skön!

På morgonen hade Maira hunnit hem och båda ganska slitna, av olika anledningar obs, gick ut för att äta frulle. Jag satte på mig en klänning och Maira skrattade, gav mig solkräm och sa: you have no color! You are what we call a Gringa. Taack! Vi gick ner mot kusten och hittade en resturang i ett köpcentrum som var liksom inbyggt i berget där havet möter land och där åt vi en sån jävla buffé. På eftermiddagen åkte vi ut till Mairas landställe Puco Sana som ligger en ca timme utanför staden och påvägen ut så insåg jag verkligen vilket öken det är, så himla torrt och allt var bara grå/brunt. I hamnen fick vi åka i en fiskebåt över till ön där de har landställe. Det var såå fint! Jättegulligt trevåningshus som var ganska smalt med terass högst upp ut mot vattnet. Hann med lite eftermiddagssol och badade i lilla viken för att sedan äta ceviche och chicharon, sistnämnda var sviingott! Jag gillar ju inte koriander så ceviche går bort.. Vi sov över och åt frulle på terassen, jag fick också pröva en juice gjord av lila majs, och sen åkte vi ut med Mairas pappas segelbåt på 50 foot. Så. Himla. Fin. Solade och såg sjölejon, åkte tillbaka till stan för att hämta upp Angelica och Alex som kom från New York - självklart ville jag följa med och Maira har världens minsta Fiat (sån typiskt italiensk) så vi hade bagage i hela bilen och hennes kompis undrade varför jag inte bara stannade hemma och väntade, då svalde hon bara att: haha that’s not how we do in this family! <3 

Deras första dag efter ganska kyliga dagar i NY, så ville de bara till stranden så vi packade in oss i miniatyrbilen och åkte och handlade massor med frukost att ta med till stranden plus ett parasoll och sen var vi kittade och klara! Vi hittade passionsfrukt som var lika stor som en liten melon och blev exalterade som tusan och Maira bara skrattade åt att vi tog bilder, haha. Vi åt lunch och strosade runt lite i köpcentrumet (vilket låter så tråkigt men det är helt utomhus eftersom att de är öken) och sen gick vi hem, gjorde oss i ordning och åkte till Forever 21. Jag hittade ingenting och det var jag som ville åka dit hehe men sen åt vi middag och provade Pisco-Sour. Pisco är Peruansk sprit och vi tog med passion i - väldigt gott! 

Dagen efter åkte vi down town för att kolla runt i city center på de stora torget, katedralen och regeringsbyggnaden. Marina var lite nervös och vi la allt i hennes rygga och tog bara en plånbok. Jag har dock aldrig känt mig otrygg och det är otroligt rent på gatorna samt mycket mer civiliserat än vad jag tänkt mig. Varmt med häftigt att se, vi gick runt ett bra tag och gick in i stora katedralen och San Fransisco klostret/kyrkan och gjorde en tour på spanska haha Maira fick agera tolk. Vi pt lunch samma dag på Mairas pappas club som han är medlem i och det låg så oroligt fint nere vid vattnet, bötar i hamnen samt poolområde och jättefin resturang. Massor med mat senare rullade vi därifrån för att åka till Barranco som är lite mer bohemiskt område i Lima, lite som söder om man ska jämföra med Sverige, kollade solnedgång och knatade runt i området och gick på MATE, Mario Testinos museum som var verkligen en grej som jag ville göra! :) Beställde hem pizza på kvällen då vi åt lunch i ca 3 timmar och somnade gott för nästa dag skulle vi flyga till Cusco! 

Innan på förmiddagen så åt vi frukost på Manolos som är en gammal ”kultresrurang” som är känd för sina churros - jag åt en fylld med nutella, mumma! Allt handlar om mat här! Jäklar vad vi har käkat! :) Sen åkte vi vidare till Huaca Pucllana som är ett ”rike”/tempel belägen mitt i stan idag. Det var tuusentals med ”tegelstenar” gjorda av lera som de lagt ovanpå varandra för att bygga upp hela templet och över här gjorde vi en spansk tour med Maira som tolk. Det var byggt 2500 år före kristus så pre-Incatime! Asså fatta! Så så så länge sedan! På den tiden var det matriarkat eftersom att kvinnorna var de som födde barnen ;) 

Vi flög vid 3-tiden till Cusco och köpte altitudtabletter på flygplatsen och när vi landade hade jag sån sjuk hjärtklappning. Otroligt fin utsikt dock att flyga in över Anderna men vet inte om man bara inbillade sig när vi landade med det var lite så ”kippa efter luft”. Den eftermiddag/kvällen tog vi det såå himla lugnt för att inte bli sjuka och när vi kom fram till hotellet MAIRAS HOTELL var vi så himla paffa! Det är så sjukt fint! Jag fick ett eget rum! Med dubbelsäng! Och mörkläggningsgardin! Kan ju inte bli bättre! Allt luktar nytt och det har jättefin utsikt och bara allt är så bra, fräscht och fint! Nu känns det att vi är nära Machu Picchu och Pågge tar upp sin kamera som han släpat på hela vägen hit: utan minneskort. Shiit vad mycket poäng alltså!! Hahaha! 

22/3 

Idag har vi bara gått runt i Cusco, köpt myggmedel, lite souvenirer, jag har köpt en alpackatröja, tagit massor med bilder, gått på stora torget och trånga gator. Sett alpackor på gatan, musikanter och blivit frågade tusen gånger om vi vill köpa saker: no thank you, no gracias, no thank you, no thank you, no gracias. Fikat, ätit och packat en liten rygga för att bli upplockade och åka två timmar till Ollantaitambo där vi tar tåget upp till Machu Picchu Town för att vakna tidigt imorgon och knalla in i the citadell! Påvägen hit i bilen åkte vi in i the Sacret Valley och herregud! Den här planeten! De är ju som om man blir religiös! Så dramatiskt med berget runt om, molnen och grönskan. Maira berättade i bilen att Peru har ca 100 olika micro ekosystem/environment i Peru. Hur coolt? Iiih!

(Hittade en här anteckningen i telefonen och det är ca 1 år sedan jag var i Peru. Ville mest spara det lilla jag skrev om den resan här också.)

Pusss

Jag har varit ganska ledsen efter Zanzibar, prövat nya projekt men alla skolor ska stänga då de är lov och bara drivit runt till olika projekt och känt att jag inte kan landa någonstans och investera tid och känslor eftersom att man är där bara över dagen. Hinner liksom inte bygga upp någonting på så lite tid. Frågade till och med Tom om jag fick pengar tillbaka om jag åkte hem, men mest för att han skulle förstå allvaret i att jag inte mår bra av att inte göra något. Kände mig bara tung och som om jag upplevt klart. Var ute den fredagen och hade skitkul förutom att jag är så förbannat jävla trött på killar. Trött på killar som tar sig frihet till min och andras kroppar och när man blir förbannad så skrattar de. EH!? Vad är felet? Nej jag vill inte att du trycker upp ditt skrev så att jag känner varje detalj i min rumpa och kalla det för dans. "I just want to dance with you" mycket möjligt då jag är som en exotisk blond fågel för dig på dansgolvet MEN "I'm okey thank you, I'm out with my girlfriends and just want to dance with them.". Ge snubben 2 låtar och han är tillbaka. Men vafaaan. Är du och dina polare tröga? Kan ju i och för sig inte gå ut i Stockholm heller utan att bli tagen på rumpan MINST en gång under kvällen. Men endå, det är ju synd att sexuellt ofredande har blivit vardagsmat. Att Trump och hans fantastiska gubbgäng bestämmer om kvinnor ska få göra abort, att man i Chile gör ett säte på tunnelbanan där de ingjutit en plastpenis så att när män sätter sig på sätet ska förstå att det inte är alls skönt att få en penis över sig eller intryckt någonstans och att kvinnor i El Salvador sitter i fängelse för missfall även fast det inte finns någon lag på att man inte inte får ha ett missfall - hur man nu ska förhindra det vettefan, det är inte ens kvinnans fel. Uppdatera gärna kvinnosynen. Tack på förhand. Snubben som stal en lastbil och körde ihjäl folk i Stockholm klarar jag mig utan förresten också. Var hemskt att skicka meddelanden till alla för att höra om de är okej när man är så långt borta.

IALLAFALL.

På mitt nya projekt Simbas Footprints driver de som fritids (Simbas Club) så barnen kommer efter skolan och leker, ritar, dansar och bara är istället för att bara driva runt. Det här ligger i Majengo som är fattigaste delen som tillhör Moshi och det är helt fantastiska barn som kommer hit. De bad Margo, som är från USA och som redan varit på det här projektet i en månad innan jag hängde med, att hon skulle lära de engelska. Hennes första reaktion var liksom: nää men ni kommer ju hit efter skolan, vill ni verkligen ha "flera" lektioner då? De hade omröstning och ALLA ville lära sig engelska. De är ett sånt himla privilegium att kunna engelska att alla ungdomar från 12 inser detta. Så vi har ungefär 13 killar mellan 12-17 som vi kör engelska med varje måndag, onsdagar är det traditionell dans och fredag nystartad foltbollsklubb och träningar. Tisdagar och torsdagar är jag tillbaka på Newlands och det var helt otroligt att träffa alla barnen och lärarna där igen. Så mysigt! Igår tog vi engelskagruppen och badade i poolen och shit vad de blir glada.

Pernille, Signe och Lisa har åkt hem och det var så himla sorgligt att säga hejdå till speciellt Pernille. Hon och jag började tillsammans i Newlands och hon är den en av de roligaste människorna jag någonsin träffat. När Signe, som är hennes bästa kompis som kom och hälsade på, blev vi bara en trio istället. Så himla fina tjejer. Lisa som jag åkte till Zanzibar med bor i Vasastan så henne kommer jag absolut träffa igen! Var så speciellt att hon skulle få åka hem till Stockholm och sin familj dagen efter terrorattacken och inte jag.

Juste! Det här skulle jag kanske ha börjat med haha för det här hände första helgen efter Zanzi men okej: vi har varit på kaffetour! Vi började att hikea till ett vattenfall genom djungeln och stötte på alla möjliga växter och massor utav kaffebönor såklart. Guava, mango och avocadoträd. Vi kom fram till vattenfallet som låg i lilla byn Materuni och det var så himla högt och iskallt vatten! Jag var helt vimmelkantig när jag skulle gå upp men vi gjorde det illafall. Sedan gick vi vidare in i byn och där kom vi fram till där de visade hur kaffe blir till de kaffe vi köper i butikerna. De plockar först från kaffebusken och då är de helt gröna. Sedan skalar de av de första lagret av skal i en maskin som nästan såg ut som en tratt och ett hjul som man snurrade på för hand och så hamnade bönorna på en sida och skalen på andra sidan. Sedan ska bönorna torka i 2-3 veckor för att de ska bli hårda och för att få bort de andra skalet. När de har torkat klart var de ganska beiga vi mortlade bort de andra skalet då det var ganska sprött av solen och bönen har blivit suuperhård så de enda som blev kvar när vi mortlat färdigt var bönorna. Dags att rosta och sen mortla igen så att det blir till pulver. Alla fick varsin shot av pulver och socker direkt i handen som man svalde bara sådär och jag som inte gillar kaffe.. Men det var helt okej! Tänkte på pappa då när vi reser och blir bjudna på nåt så är det alltid han som bara tuggar och sväljer haha.

Lisa och jag.

 

 

 

Hikea på hikea påå!

 

Kameliont - hur stavas det?? Google: Kameleont!

 

 

Jag och Pernille och lite Caroline.

 

Iiiiskallt. Kelly, jag och Suzan.

 

Margot kör engelska. 

 

Jag och alla grabbar.

 

 

 

Favvokille <3

 

Shedraki och Ezikiel. 

 

Tradtionell dans - Simbas Club. 

 

Pusss

04/02-17

Dag nummer två på projektet var så mysig. Läraren Mdame Esta hade koll på barnen men hon gäspar mitt i sången, kollar mobilen, petar odiskret i näsan och somnade på bänken när det var rast. Men det är bara som det är - alla är så. Inget filter liksom. Det finns inget sådär: oj nej så sänger man inte, så gör man inte. Det spelar ingen roll med nåt riktigt, haha.

Idag har vi varit vid ett hotel som hette Mountain Inn och låg vid poolen och åt världens godaste Chicken Tikka Masala, så mysigt. Igår var det DalaDala-party vilket är typ Pub-crawl. Så det var en minibuss som hämtade oss vid hostlet och vi möörsade in 30 pers men så himla hög musik och lysrör överallt runtom bilen. Vi började på ett ganska litet ställe som varr helt okej men efter det åkte vi vidare till Melindis ochh där var det liveband. Så himla häftigt och roligt. Det är nästan bara lokala män ute och några få tjejer men det är häftigt ändå att se "gå ut" kulturen. Jag åkte hem med Claire, Katrine och Maria vid 2 och då möter vi Pernille som är skiiitnöjd för hon hade spytt 5 gånger! 5 gånger! Så att hon skulle må så braa idag! :)

Det skulle egentligen varit regnperiod i November (tror jag) men den kom aldrig riktigt så den är här lite nu istället, fast bara ibland. Så idag är de första dagen som jag var med om regn och det var asskönt! En liten vila i tältet med smattrande regn på duken lyssnandes på Flora & Frida för att sedan känna en mycket klarare luft. Efter det åkte jag, Pernille och Lilly till Art Market. Guud så mycket fint! Allt från små statyfigurer till superstora fina tavlor med tusen olika färger.

Lilly.

 

 

Vid poolen i väntan på lunch.

 

 

Tjejoor.

 

Dala Dala.

 

Kids.

 

Maaaaaaaaaaaaaat.

 

Lilly på Art Marketen.

 

Art Market.

 

 

 

 

Pusss

 

Sista inlägget om resan, känns helt sjukt.. Jag har fortfarande inte skrivit om Bali –uuurdåligt! Men det har varit fullt upp sedan jag kom hem. MEN tänkte börja att skriva om Bali.

När jag kom dit var jag så himla trött, hade en ganska lång väntan i Sydney och det var bara varmt när jag kom fram. Det första som hände på flygplatsen var att alla stod och skrek: TAXI TAXI TAXI men det var en dam som kom fram till mig och tog tag i mig som bara sa 200 tusen och jag pallade verkligen inte så jag sa bara Ja. Även fast jag googlat och vet att det bara ska kosta typ 100. Men skit samma, hon behövde säkert pengarna mer än jag. Åkte till Kuta till hostlet där jag skulle möta Johanna och haha det var väldigt fina rum.. Det var rent och allting men våningsängarna var i tre, asså en tre våningar. Aldrig varit med om tidigare. Samma dag som jag landade var vi och kollade runt lite, i köpcentrumet och bara hur Kuta var. Åt middag för ca 6 kr och insåg att Indo är fett niice! Johanna slog även i tån i gatukantan så att nageln gick av. Jag skrattade, ville kräkas och typ grät på samma gång för att det var kul/äckligt/synd om henne/ och jag var så trött att jag verkligen inte pallade med att en NAGEL ramlade av!

Vi stannade bara i Kuta två eller tre dagar i början för det är inte så fint i Kuta, de är mest party. Så vi drog till Uluwatu. SÅ HIMLA FINT. Massor med fina stränder och där hyrde vi moppe och jag hetsade sönder Johanna att köra försiktigt hela tiden haha. Vi tog massage på ett jättefint ställe för 100kr i timmen och vi var på Uluwatu Beach där de kom apor från djungeln. De var ganska läskiga dock för de kan ju bli riktigt arga. Dag nummer två i Uluwatu träffade vi ett gäng från Nässjö, vi alla bodde på Ekajaya Homestay, och en kille från Karlskrona, Viktor. Alex, Filip, Sebbe, Kjelle och Streiby. Såå himla roliga killar. Vi gjorde typ allt ihop från den dagen. För jag och Johanna hade ju ingen plan och skulle aldrig hinna allt vi ville se på de 3 veckor som vi var där så vi gav typ upp innan vi ens började – eller vi bestämde att bara chilla och suga i sig sol innan det blev Sverige igen..

Vi var i Uluwatu i 5 nätter tror jag och vi bara solade, badade, de surfade, drack, spelade spel, hade skit kul alltså. Sedan ville killarna åka till Kuta och festa och då hängde på dem bara för vi hade ju som sagt ingen plan ändå. Tillbaka i Kuta bodde vi på ett jättefint hotell (eller våran standard i alla fall) Bali Sandy där de hade bar i poolen, för stranden i Kuta kan man inte bada på stranden för den är så skräpig. I Kuta åt vi på Allycats nästan varje dag och hängde på Skygarden. Dansade tills vi var helt blöta av svett, Johanna typ punshade en kille som drog tag i Filip och ville skapa bråk och nattbad i poolen. Vi väntade varje dag till det var Happy Hour i poolen och hade det bara väldigt soft.

Efter att vi varit där i nästan en vecka så ville vi i alla fall åka förbi Gili Trawangan så att jag såg något mer än bara Bali. Här sa vi hejdå till killarna för ett tag, de hade precis varit på Trawangan och de ville surfa i Changgu som i princip bara har bra vågor. Trawangan iallafall, SÅ himla fin ö. Påvägen dit fanns det bara en toalett i hamnen och man vet ju aldrig hur lång tid saker tar då det är ”Bali-tid” så jag var tvungen att kissa innan. I toan så låg en kackerlacka och simmade. Paniken! Man det var bara att kissa på honom då haha. Vi kom fram runt 5 på eftermiddagen och ön har inga bilar utan de är bara häst och vagn. Eller häst och häst det är hemskt.. Det är små ponnysar som får dra turister och väskor heela dagarna. Det är så hemskt och äckligt så vi gick baraförbi och jag stirrade på alla som tyckte att "det var en kul grej". Det var nästan en ponny + vagn som välte! 

Vi hade ett supermysigt boende som var billigt och bra. Ett litet rum med fläkt och 120 säng + badrum. Det var verkligen bara det. Vaknade varje morgon av böneutropen som var.. Helt jävla bedrövliga. Fan va de var jobbigt, helt sjukt. Jag och Johanna låg bara och kollade på varandra och bara suckade och blev förbannade.. Haha helt galet irriterande, går inte att beskriva.. Själva ön är bara hur gullig som helst. Man går överallt då det enda färdmedlet är häst och vagn och cyckel. Vissa hade eldrivna cycklar men annars var det till fots man tog sig. Det är en "stor" gata som vid nattmarknaden man svängde av för att komma till oss och vi hängde för de mesta på stranden. Man ser över till Lombok och Gili Air och det blev nästan varje dag mulet på eftermiddagen och då gick vi nästan varje dag och tog massage. Det kostade ca 60 kr för en timmes fullbody-massage så det unnade vi oss verkligen. Annars så kollade vi en film på rummet eller sov middag. Härligt. 

Vi gjorde en heldagsutflykt då vi åkte runt till olika rev och spanade efter sköldpaddor, lunchstoppet var på Gili Air och det var nästan en ännu mer fantastisk ö. Jag och Johanna tog bilder i vattnet med Johannas selfie-stick som hade med överallt (...) när några från "vår" båt ropar: sköldpadda. Väldigt grunt och i hamnen där båtarna låg. Jag var Usain Bolt-snabb in i båtet, på med cyklop, GoPro:n i handen och ner i plurret. Sköldpaddan var såå galet stor! Och när jag kom upp ur vattnet så grät jag nästan av tacksamhet för att jag fick vara med om det. Vi såg två till, mycket mindre, vid ett annat rev senare på dagen och det är såå himla fina, coola djur!

Efter några dagar på Gili Trawangan så begav vi oss tillbaka till Kuta. Vi skulle dels möta upp Astrid och Agnes (Johanna har jobbat med Agnes i Österrike) och sedan ville vi shoppa lite innan vi skulle åka hem. Vi kom fram till Kuta lagom till middagstid så vi mötte upp tjejerna och åt middag. Supermysigt att prata om vilka resor de gjort och vart de har varit men avslutade kvällen ganska tidigt och gick tillbaka till rummet. Precis när vi kommer hem igen till hotellet så plingar det till i våra telefoner: "Allycats om 10?". Killarna hade också åkt tillbaka till Kuta samma dag. Weehåå :)  Så då var det bara att dra ut igen, de käkade köttbullar på Allycats och vi drog sedan vidare till Skygarden (såklart). På Allycats träffar vi en snubbe från Göteborg som känner igen Alex varav Alex bah: aha okej, typ spelar med för han känner absolut inte igen Göteborgarn. Några minuter senare kommer Filip tillbaka till bordet, för han har varit och spelat biljard, varav Filip bah: MEN SHIT - tjena fan! Till Göteborgarn! Filip och Alex är hyfsat lika. Långt hår, mörka och typ samma längd. Så då har Göteborgarn mött Filip på fyllan och festat medan Alex bara har låtsats känt igen honom. Det var så sjukt skevt så det blev asroligt!

Jag tror att vi hade tre dagar till i Kuta och då fortsatte vi att sola, shoppade järnet och bara va. Himla härligt alltså. Jag blev också vääldigt sjuk och ville inte äta och var allmänt risig i kistan.. Var nära på att svimma på en resturang där Johanna fick springa in till mig i badrummet och i ren panik liksom bara vara där, haha stackars henne. Jag blev frisk i tid till min flight vilket var tur eftersom att det var måånga timmars resande. Hade en mellanlandning i Doha på sju (!) timmar som var så dötråkig och jobbig att jag bara gick runt runt runt på flygplatsen. När de ropades ut i planet att "vi nu förbereder inför landning" var den en superkonstig känsla. Verkligen jättekonstig. Jag var hemma. På två sekunder kändes det som. 1a april 2016. Australien har aldrig känts så långt borta som när jag landade och det var bara två månader sedan (då). Jag fick såklart vänta länge på min ryggsäck och när jag kom ut genom dörrarna och först såg pappa och Ella så var det sådan lycka. Bara ren glädje. Och att få krama om Mamma ♥ och mormor, Ola, Filla och Dirren och Ida. Hela hjärtat var nära på att explodera. Ingen visste ju att jag skulle komma hem förutom familjen så det kändes också lite hemligt liksom "undercover" på något sätt och jag ville verkligen inte att någon skulle se mig så att överraskningen skulle förstöras. Hela den dagen spenderades inomhus, med en lunch hos mamma med alla, för att sedan bara kolla bilder och jag fick berätta hur jag hade haft det. Dagen efter det kom det massa folk hem till pappa på lunch och jag fick hämta Hampus i Hässelby och tyckte att det kändes konstigt att vara på "fel" sida av vägen. Den kvällen skulle alla fira att Bjule fyllt 20 på Phil's Buger på Stureplan med en middag och sedan hem till Julia på fest. Mitt under middagen gick jag in på resturangen. Folk skreeek och blev helt galna - det var såå kul att få se alla igen. Underbara vänner! 

Sverige. Galet. Så kändes det. Jag mådde så bra under de två första veckorna som jag var hemma. Då var jag ledig tillsammans med Johanna och Ida men insåg att jag måste skaffa ett jobb. Det gick fort för en vecka senare började jag jobba för KFX. Ambullerande Konstorstjänst. Och jag har aldrig varit så långt ner på botten. Grät varje dag. Mådde dåligt över att inte ha något egen boende, ingen utbildning och inga pengar. Värsta bottenskrapet. Visste inte vad jag skulle göra med livet. Ville hellre bo på en strand än jobba bort mitt liv 8-5, helt galet mycket tankar. Men mest arg på mig själv. För att jag mådde som gjorde, kände som jag kände, för jag är så galet priviligierad som föddes i det här landet med två föräldrar som alltid finns där för mig, och många fler. I princip allt jag vill är möjligt och jag ville ingenting. Men sedan kom sommaren och och jag fick börja sade upp mig för att i början på augusti börja på Willys igen och tjäna pengar. Midsommar på Högis, vecka 29 på Öland och en vecka i By. Toppen!

Just nu har jag kommit på att jag vill till Tanzania i januari, måste bara jobba ihop pengarna först, skriva högskoleprovet för att se om jag kan komma in som sjuksyrra för att sedan bli specialisera mig inom kirurgi. Men vi får se. Det löser sig och jag hinner säkert ändra mig tusen gånger. Folk frågar mig: hur var det då? Att vara borta så länge. Det går inte att beskriva. Det gör vekligen inte det men förhoppningsvis genom att jag skrivit ner nästan allt så kommer jag att minnas hur det kändes. För jag har varit glad, nästan jämt. 

Pusss

 19/20.02 Jag har landat på Nya Zeeland! Flyget gick såå bra, var inte rädd en enda sekund, för att jaa sen inflygningen till Perth så har jag varit flygrädd men inte längre verkar det som haha. Eftersom att planet inte gick förren halv tolv på kvällen så har jag haft en heldag med Jamie, och världens största spindel på väggen, de har tittat på när jag har packat med andra ord och sedan hade vi middag på hans resturang. Jag började grina redan när vi tog spårvagnen in till stan för att det var jobbigt att lämna St Kilda och då blev det på riktigt, jag ska åka. För packa väskan har jag gjort extremt många gånger i detta land så det kändes inte sådär speciellt. Samlade ihop mig ganska fort och sedan käkade vi, skrattade, pratade på som vanligt. Sedan kom taxin då började jag grina igen. När vi var framme så checkade jag in och blev av med väskan. Då gick vi ut igen och väntade på Jamies taxi, var ändå så himla tidig, som skulle ta honom tillbaka till stan och då blev det gråtfest. Så himla jobbigt. Han var så ledsen, jag var så ledsen - vi har ju hängt sedan slutet av juni nästan. Får se hur det blir under denna månad vad jag känner så får vi se om vi kanske kan mötas upp på Bali. Förresten kommer Johanna och möter mig där! SÅ kul. har ju inte träffat henne sedan Australien i april (?). Helt sjukt längesedan.

Något som jag önskar att jag var bättre på är att skriva ner vad jag lyssnar på för musik, för det tror jag att jag kommer tycka är kul att kolla tillbaka på. Jag vet ju vilka låtar jag kopplar till Australien men vill verkligen minnas exakt. Lean On med Major Lazer (som jag sett live i Melbourne) (var tvungen haha!) det är min, Elin och Idas låt den tiden vi reste, den spelades liksom öööverallt, hela tiden. Jag har Keh San (stavning?), Jessies Girl, Hold back the River, King, A thousend Miles, och Georgia med Vance Joy från farmtiden (massor med flera), I'm gonna be (500 Miles), Music Matters - SÅÅ JÄVLA BRA, God is a DJ, Inspector Norse, Blinded by the Lights, och Runaway med Galantis när jag och Jamie bilade, Locked Away är för mig Lakeland och Bullit är min Cairns-låt. När jag bodde med Kriss och Noel så lyssnade jag baara på The Weeknd's - då nya - platta och Lucifer med Jay-Z varje dag innan jobbet för att känna mig badass och såklart alltid: Beyonce med hennes - då nya - Runnin' (lose it all).

Haha en annan grej: laddade ner Zara Larsson och Noel Flikes podcastavsnitt när Zara mötte Bieber och det var såå himla roligt men till något ännu roligare: Petra Tungården och hennes kompis Linn (efternamn vet jag ej - hon är inte "känd" hehe). Petra fyllde 28 år i veckan, vilken inte alls är gammalt, men hon fick väärsta chocken. Hon fick googla vad Bea (som inte är ett nytt ord i internetvärlden) vad de ens betydde och även uttrycket: Netflix and Chill. Hahaha jag doog av skratt. Så himla kul ju. Och ännu roligare att dagen innan Jamie fyllde trettio så frågade han samma sak :') och dessutom inte trodde på mig när jag förklarade. Undrar när jag får börja googla saker. De pratade också vidare om att de nu för tiden blir irriterade på om musiken är för hög på en resturang så att man inte kan konversera och det har jag eeh kanske tyckt i typ två år.

När vi är hemma och har handlat och mamma fyller kylen så säger hon nästan jämt, om jag är i köket: Nu känner jag mig rik. Den komentaren har jag liksom aldrig riktigt förstått till 100% men det var en eftermiddag efter jobbet som det var jäättefint väder och de blåste åt rätt håll så man kände havet i luften. Då öppnade jag typ alla fönster i hela lägenheten och bara låg på mig nybäddade säng och luktade, de är Ferdinand och jag by the way, men då kände jag att japp. Även fast det inte är min lägenhet som jag bor i, även om jag inte är rik så kände jag mig ruggigt rik på att få ha havet i mitt rum. Sedan om jag en dag kommer känna så för morsans alla böner, och grönsaker som hon köper och "känner sig rik över" det är en annan femma. ;)

Positiv sak med Australien. Stockholmshetsen finns inte här. Vilket make sense men ändå! Det hade kunnat finnas Melbournehets och alla större storstäder men de har ingen vidare stil och de som har det, kul för dem. Det finns liksom inte en jävel som har brytt sig om att jag fortfarande har en Iphone 4 (!) och en sketen Samsung efter min farmor. Pratade med Andreas i två och halvtimme, en natt för honom - en dag för mig, och då när faktiskt ganska många frågar mig: vart är du ifrån?
Jag svarar: Sverige.
Aah Switzerland is soo pretty!
Jaa, men jag är från Sweden.
De vet liksom inte ens skillnaden på vårt pluttland. Och det spelar ingen vidare roll heller, även om jag blir lite mer störd varje gång - för mig är det faktiskt mitt land, amerikaner är värst. Andreas svarade med ett: aaah, de är fan sant...! Japp. True.

Jag har haft en sådan feeet craving på Korvstroganoff på senaste att det är helt galet. Den där såsen med kladdigt ris asså såå himla gott! Jag saknar också Lilla Berlin-serien på baksidan på Metro tillsammans med att jag läser högt horoskopen för alla som var på tåget, alltså i mitt sällskap, när vi är påväg till skolan. Roliga tider faktiskt. Saknar Carina på UBG, var längesedan man fick tolka något som hon tog fram i all oändlighet, vrida och vända tills skulpturen, tavlan eller var det nu var blev något så himla mycket större. Det har jag också kommit på: kanske ska bli konsthistorialärare och vara lärare på Konstfack. Hur fett hade inte det varit? Det satt förresten en tjej brevid mig på spårvagnen häromdagen och hon bet på naglarna. Höll på att slita av henne handen, guuuuud vilket nervöst jobbigt-stress-beteénde! Fast jag vet exakt hur det är. När man börjar och får tag - hela min mage dunkade och sen blev det lugnt när man bet av. Låter både äckligt och creepy men jag har förstått nu i efterhand, när jag har slutat, att det var nog någon stress för mig i de hela. Skulle alltid hålla på med handen runt munnen och det bubblade i mig när jag bet - nu är jag lugn, lite iallafall, på ett annat sätt antar jag för det ffinns inte ens i huvudet längre.

Jag, Jamie, Caltek, Sean och James (som bodde i Lakeland samtidigt som Jamie och lite mig) var och bowlade i Melbourne Central för om man spenderade 6 dollar var i baren så fick man en bana. Om man bara hade gått ihop och köpt en bana hade det kostat 14 dollar var. Sjukt bra deal och en Jack Daniel's och cola senare drog vi på oss bowlingskorna och jag körde skiten ur alla killar. Jag vann och ganska överlägset också - till och med en strike! Wiihoo! Dagen efter fyllde Jamie 30 och han var inte ett dugg sugen på att fira - de enda han ville var att inte sova i en våningssäng med sin bästa polare under på sin födelsedag. Så jag hade fixat hotell (och ville egentligen ha överraskningsfest för honom på fredagen så kunde vi alla gå ut men då jobbar han.... Fick inte till det alls så tillslut sa jag bara att jag hade tänkt att vi kunde ha fest och det ville han absolut inte så det var ju tur att det inte blev av hehe) och den sängen var helt sjuk. Jag sov ju ofta (hela tiden) med Jamie i en 90cm våningssäng och även när jag är "hemma" så har jag 120cm men det är bäddsoffa - stoor skillnad. Jag bara ropade av glädje när jag kröp ner bland rena vita sköna lakan och ett tungt duntäcke, fyra kuddar och jag inte blev tvingad till att ligga på sidan om Jamie låg på rygg. Käkade middag ute och la oss tidigt. Det var den dagen. Vi, eller jag hade ju inget jobb sista månaden, så Jamie var ledig dagen efter också och då såg vi The Choice. Så himla fin även om det märktes att Nicholas Sparks börjar få slut på kärlekshistorier, vissa scener var väldigt inspirerade av The Notebook. Men superfin ändå! Jag grät.

Sitter faktiskt fortfarande på flygplatsen eftersom att jag inte får checka in på hostlet förren 14.00 och klockan slog preciis 07.00 -.- men det var enbart för att världens gulligaste dam i Informationen (jag ville veta vart bussen gick ifrån) sa att hon inte tyckte om att unga flickor gick runt mitt i staden ensam utan att veta vart hon är. Nu hade jag faktiskt tänkt att jag skulle frulla här, vägde mellan laxsushi och Gyllene Måsen men fick bli KFC :') . Har blivit torsk på laxsushi och en del av de svarta rullarna. Iallafall så hiimla snäll! Hon var bara volentär dessutom, och frågade direkt, när hon såg min rygga antagligen: Vilket hostel ska du bo på? Jag kan den här stan utan och innan. Glennys hette hon också, såklart!

Juste: mitt favorit skyltfönster på Collins Street är Dolce Gabbana i Kendall Jenner anda, när hon gick för antingen D&G eller om det var Marc Jacobs när 50 modeller hade likadana vita skjortor instoppad i strassklädda shorts/trosor, såå himla fiint!

Vilket år, eller nästan, 350 dagar exakt, det har varit i Australien. Är såå glad att det allra mesta finns nedskrivet, skulle vara jobbigt att skriva om allt allt allt men ni fattar. Har nog mest landat i mig själv. Jag har alltid kunnat umgås med mig själv och behöver vara själv ibland för att orka vara med andra och vara social men det känns ändå ännu starkare som att jag har connectat med mig. Jag mår bra. Känner mig stark och börjar nog växa upp till den vuxna personen jag ska bli en dag. Absolut det finns supermycket kvar att upptäcka om mig, andra, och många fler delar av jorden att se men är så himla nöjd över den här tiden, so far. Man får ju ta en bit i taget så är det ju hela tiden och det klart att det kommer komma nya tiden i mitt liv som gör att jag fortsätter att utvecklas. Tycker alla ska ge sig själv en tid för att leta reda på vem man är, eller vad man tycker innan man är med någon annanför resten av sitt liv. Har varit ascoolt att kunna reflektera såhär mycket och hela tiden gå efter: vad vill JAG göra? Riktigt själviskt rakt igenom men har aldrig känt mig rädd. Jag har gått på magkänslan många gånger. Absolut, fick packa ihop för att dra till en farm mitt ute i jungeln bara nästa dag men var aldrig rädd. Visst jag grät första dagen jag kom dit men älskade stället redan slutet av den veckan. Det här är det jag har velat göra sedan Angelica åkte första gången och nu är ca en tredjedel kvar bara tills jag är i Sverige igen. Jag har gjort den här resan för att jag har velat de. Fråga alla i min klass från gymnasiet så sa jag varje dag att jag mååste ut i världen - fatta vad coolt! Och det är endå en del som skriver till mig: tänk att du gjorde det!
Det har jag också upptäckt, att även om jag har mött vänner här som betyder såå himla mycket så saknar jag mina vänner från Sverige maassor. Att inte behöva förklara varje gång jag träffar nån ny vart jag är i från och liksom, vara trevlig och sälja in mig haha. Det vi har, tjejerna och hur töntigt de än låter men, Guilden, det har inte många, har jag förstått. Det är inte många gäng som hänger hela tiden under så lång tid. Och det har säkert hänt grejer under tiden har varit borta och jag kommer vara hemma under sommarn och ha kul men sen dö för att jag vill bara vidare igen men då får det vara så.

En iakttagelse (inte lämnat flygplatsen ännu): vågar säga till 90% av NZ'as urinvånare är så. Himla. Feta! GALET överviktiga.

Wow! Tack Glennys för att du tvingade mig att stanna här - fick ju massor skrivet! :)

En sak till: jag har på mig mina sockor från Rusta i mina Birkenstock - jag fryser ihjäl så orkar verkligen inte bry mig. Har hellre tår på fötterna.

Pusss